Michan

Jaha, nu har man julpyntat hela helgen och allt känns jätte bra :)
Men har funderat på hur mycket pengar man slösar på bara julafton?
Det ska vara gran, belysning,adventsstakar, jul gardiner osv. men hur länge sitter det uppe? Jo till januari!
Resten av året så gör man inte speciellt mycket i sitt hem, kanske nån gång ibland att man köper nått nytt?
Nu när man har barn kommer man ju fortsätta med detta år efter år om inte mer.
Julen är mysig men DYR!
Inte nog med att det ska vara inredning hemma utan det ska vara julklappar och mat också.
Ska bli spännande att försöka göra all julmat själv, man har ju vart bortskämd med det förut att alltid åka till mormor/farmor på julen, då va ju maten redan klar.
Men i år har vi bestämt att vi ska fira jul hemma hos oss, med några från min sambos familj och ev min mamma(om hon inte ska till sin kille), min lillebror(om han inte vill vara med sin pappa) och sist men inte minst min pappa(om han nu dyker upp). Men mysigt ska vi ha det iaf, men vill fixa allt så allt är perfekt nu när det är min dotters första julafton. Mysigt! Hoppas att man lyckas med allt bara.

Har vart ihop med min älskling i över 2 år nu, helt sjukt va tiden går fort.
Menar det känns inte som om det va så länge sen vi träffades när jag fyllde 18.

Kommer ihåg första smset som jag fick av honom, kommer ihåg hur pirrigt det va att träffa honom i början, att man inte visste hur man skulle betee sig eller vad man skulle säga.
Alla sa till mig att jag inte skulle ge mitt hjärta till honom för att han kommer iaf bara såra mig, alla sa att han bara kommer leka med mitt hjärta för det är vad han har gjort med ALLA tjejer som han träffat innan.
Självklart va det inget som man ville tro på men vänner ska man väl kunna lita på?
Jag visste ju inte så mycket om honom mer än vad mina vänner sa. Så jag höll tillbaka i början men det va svårt när jag föll så fort för honom. Tyckte att han va unik, han va allt som jag ville ha hos en kille. Men hade tanken kvar att han ev skulle såra mig.
När vi hade träffat varandra i ca 1 månad så var det han som tog steget och fråga: Vill du ha ett förhållande med mig?
Blev så himla glad av den frågan och kommer alltid komma ihåg hur det kändes att ligga i sängen, hålla om honom och få den frågan. Mitt hjärta slog så himla fort och ett leende kom ganska fort. Skulle jag kunna säga Nej? Självklart sa jag JA!. 2008-10-07!
Tiden som jag har haft med min älskling är den bästa tiden i mitt liv!
Fan va jag älskar honom, ibland tror jag fan att jag fortfarande är nykär!
Skönt att man vet att oavsett hur han varit i sina dagar så är han inte så nu, kärlek kan förändra människor, vilket ingen trodde skulle ske.
Vi har alltså nu vart ihop i över 2 år, vi bor ihop, vi har en underbar dotter!
Jag blir fortfarande lika glad när han kommer hem och kramar mig, varje gång han säger: du är så fin älskling!
Varje gång han säger: Jag älskar dig och kommer alltid göra!
Jag blir fortfarande lika glad av att skämma bort honom här hemma, skulle vilja köpa allt han pekar på. Fan jag är helt fast för honom!
Ni som läser detta och tänker att deras förhållande kan väl inte vara perfekt? Nej självklart är det inte perfekt, finns det något förhållande som är det? Men det är sällan som vi bråkar och dom få gångerna som vi bråkar så löser vi det ganska fort. Vi har våra fel vi också... Hoppas att dom återkommande problemen försvinner med tiden mer kan man inte göra. men det förhållande vi har nu är perfekt för MIG!

Då har man träffat sin syster för första gången...

Man kan ju säga att det blev ganska stelt i början, man visste inte riktigt vad man skulle säga eller hur man skulle betee sig. Liksom vad säger man när man träffar sin syster för första gången? Visste inte hur hon va som person eller vad hon hade för humor osv.
Men det lättade ju upp till slut och när det väl lättade upp så insåg jag mer och mer hur lika vi är!
Hur kan man vara så lika när man enbart har samma pappa, aldrig träffat varandra och växt upp på olika sätt i olika städer? Innebär det att båda är mest lik farsan?
Jag tycker att det är synd att man inte har kunnat träffa varandra förens nu, 16 och 20 år gamla? Hade man träffats tidigare så hade man haft ett helt annat band mellan oss, med tanke på att vi är så pass lika på alla sätt och vis.

Hur som helst så hann vi tyvärr inte göra så pass mycket men hoppas att hon kommer tillbaka och hälsar på sin kärring till syster :) Hoppas även att storebror lägger energi på att träffa henne. Vore skit kul om alla 3 syskon kunde göra något ihop nån helg. Svårt bara att samla ihop 3 syskon från 3 olika städer men det ska jag nog lösa.

Jag och syster hann iaf shoppa lite, kolla på bert, dricka lite, prata om släkt och farsan. Vi hade nog det så trevligt som vi kunde på nästan 4 dagar. Är glad för att hon kom hit. Och nu när vi har fått upp vår kontakt så kommer jag försöka bevara den så länge som hon vill iaf! Hoppas hon inte tyckte att jag var för knäpp!

Nej, nu räcker det med skrivandet för idag, till slut vill jag bara säga att det finns en Jörgen i oss alla! Haha...